Möjligheten att få en tvist prövad i domstol är en rättighet många ser som självklar. Vissa typer av tvister anses emellertid så främmande för rättsordningen att de inte förtjänar dess skydd. Hit hör fall av Pactum turpe, det vill säga ett avtal vars innehåll står i strid med lag eller goda seder. Huruvida en talan grundad på ett sådant avtal skall avvisas av en domstol eller ej har varit denna uppsats syfte att utreda. I utländsk lagstiftning förekommer lagbestämmelser, enligt vilka avtal i strid med lag eller goda seder är ogiltiga.

Det är fastställt att stöld av kontanter utgör en sakskada och att en sådan skall ersättas avvållaren till skadan enligt 2 kap 1 § skadeståndslagen1 (SkL). Men vad gäller om pengarnasom stulits från en person, har intjänats av denne genom ett kriminellt förfarande? Skall densom blivit bestulen fortfarande åtnjuta en rätt att erhålla skadestånd som ersättning för sinförlust?I ett relativt nyligen avgjort fall, NJA 2008 s 861, hade en man blivit bestulen på en ansenligsumma pengar som han inbringat från ett narkotikabrott. Han krävde då tjuven på skadeståndför sin förlust, varvid tjuven invände att någon skadeståndsskyldighet ej förelåg på grund avatt pengarna som stulits direkt härrörde från ett narkotikabrott. Den huvudsakliga frågan imålet rörde således huruvida den omständighet att pengarna härrörde från ett brott skulle ledatill att mannens talan avvisades alternativt ogillandes.Av allmänna rättsgrundsatser inom svensk avtalsrätt framgår att en talan kan avvisas på grundav att ett avtal strider mot lag eller god sed.

Reglerna angående skattetillägg som ett administrativt sanktionssystem infördes för att avkriminalisera mindre skatteförseelser och rent slarv, samt att få de skattskyldiga att bättre fullgöra sin uppgiftsskyldighet. Sedan 1972, då systemet för skattetillägg infördes, har det genomgått flera förändringar, senast det skedde var 2003. I förarbetet till gällande lag anser Regeringen att det är av grundläggande betydelse att det administrativa sanktionssystemet framstår som rättvist och rimligt, och att det dessutom är förenligt med Europakonventionen.Sedan 1995 är Europakonventionen svensk lag, vilket framgår av 2 kap. 23 § regeringsformen. Detta innebär att svensk rätt tvingades anpassas till Europakonventionens krav och det gällde även skattetilläggssystemet.